opassande

By AToTheK on Dec 19, 2008 | Reply

Jag tycker det är konstigt att vi “måste” följa EU angående datalagrings direktivet men inte när det gäller statens monopol på sprit och spel, för om jag inte minns helt fel så har vi enligt EU inte rätt att ha dessa monopolen men då “förklarade” staten att dom ville ha kvar det för allmänhetens “bästa”. Snacka om att vara konsekvent.

By Perty on Dec 19, 2008 | Reply

Måste ju säga att både Tyskungens och Andreas Ekström’s inlägg i debatten (även eftrdyningarna från dig, klara etc) har fått mig att fundera en hel del.

Jag tror t ex att Tyskungen är en pirat, men han triggade igång en kommentarstsunami för att han envist gormade om Stöld. Dock var undertonerna att det är ok med fildelning i brist på annat. Han ogillar Ipred, FRA etc. Så min tolkning är att han inte skiljer sig så mycket i sina åsikter som mina.

När jag kommenterade David Högborgs (KDU) blogg om FOSS och upphovsrätt kom jag på mig själv med att skriva “sno” om källkod, vilket fick mig hicka till.

När det gäller Andreas Ekström’s inlägg blev jag först förbannad och tänkte ge mig i kast att slå tillbaka, han inte och det kan att jag han läsa andras reaktioner på det hela. Han har en del poänger, vilket jag tror PP ska ta fasta på (även om inlägget var raljerande).

T ex, det kanse inte spelar någon roll för PP om vi är höger eller vänster, men det kanske spela roll för andra och då är det troligtvis nått man måste fundera på. Det samma huruvida PP kan t ex stödja ett inträde i Nato mot att få igenom förändrad upphovsrätt? Eller Euro, spritförbud, abortförbud eller vad det nu kan vara.

Så, jag har fått lite att fundera på och jag hoppas att det kanske kan komma nått gott ur det för PP’s räkning också.

Pertys senaste bloggpost..Granska Remissinstanserna!

By Anders on Dec 19, 2008 | Reply

Fick efter mycket lång väntan detta svar från Beatrice Ask via stefan.johansson@justice.ministry.se.

Hej,

Tack för ditt mail angående olaglig fildelning och genomförandet av det civilrättsliga sanktionsdirektivet (ibland även kallat IPRED). Jag och mina kollegor i regeringen har fått många mail om denna svåra fråga och lyssnat noga på olika argument som har förts fram i debatten. Det är uppenbart att frågan berör många.

Upphovsrätten är en del av den grundläggande rätten till egendom. Utgångspunkten är alltså att de som har skapat och deltagit i produktionen av musik, film, litteratur och annat upphovsrättsligt skyddat material äger resultatet av sitt arbete och har rätt att bestämma om, när och hur utnyttjande av deras verk och prestationer ska få ske. Det är därför sedan lång tid tillbaka olagligt att göra upphovsrättsligt skyddad film och musik etc. tillgänglig för allmänheten utan rättighetshavarnas samtycke, oavsett om det sker via ett fildelningsnätverk (s.k. uppladdning) eller på annat sätt. Sedan den 1 juli 2005 framgår tydligt av upphovsrättslagen att det också är olagligt att kopiera (ladda ned) sådant upphovsrättsligt skyddat material som någon olovligen har gjort tillgängligt. Dessa bestämmelser om vad som är tillåtet respektive förbjudet bygger på internationella överenskommelser och EG-direktiv.

Rätten för upphovsmän och artister m.fl. att bestämma om, när och hur utnyttjande av deras verk och prestationer ska få ske ger dem möjlighet att ta betalt för sitt arbete. När upphovsmän och artister m.fl. får betalt för sitt arbete stimuleras och ges förutsättningar för nytt skapande. Detta är i sin tur viktigt för tillväxt, sysselsättning och ett rikt kulturutbud. Upphovsrätten har därför stor betydelse för hela samhället.

De diskussioner som regeringen har haft under senare tid har alltså inte handlat om att ändra vad som är tillåtet eller förbjudet, utan om hur det civilrättsliga sanktionsdirektivet bör genomföras i Sverige för att åstadkomma ett bättre skydd för upphovsrätten på Internet. Detta är viktigt bl.a. för att skapa bättre förutsättningar för fortsatt utveckling av lagliga tjänster som är attraktiva för konsumenterna men samtidigt ger ersättning till de som skapar t.ex. film och musik. Att Sverige måste tillhandahålla ett effektivt skydd för upphovsrätten också på Internet följer dessutom av våra internationella åtaganden.

När vi utformat förslaget om att rättighetshavare ska kunna få tillgång till information om abonnenten bakom en viss IP-adress har vi särskilt tänkt på rättssäkerheten och på att få en balans mellan rättighetshavarens behov av att kunna skydda sina immateriella rättigheter och den enskildes integritet. Förslaget innehåller därför följande krav. Ett utlämnande av informationen ska bara få ske när en domstol har beslutat om detta. Ett sådant beslut får bara meddelas om rättighetshavaren presenterat tillräcklig bevisning (sannolika skäl) om att det har begåtts ett intrång med hjälp av den aktuella IP-adressen. Domstolen ska också göra en proportionalitetsbedömning och då väga rättighetshavarens behov av informationen mot andra intressen, bl.a. den enskildes integritet. Det finns också bestämmelser som begränsar hur rättighetshavaren får använda informationen. Dessutom ska Internetleverantören efter viss tid informera abonnenten om att information har lämnats ut. Sammantaget innebär detta att bestämmelserna blir väl avvägda och rättssäkra. Reglerna kommer, till skillnad från vad som annars brukar gälla i lagstiftning av detta slag, endast kunna tillämpas i fråga om intrång som har begåtts efter att lagändringarna trätt ikraft. Regeringen kommer dessutom att omedelbart påbörja en utvärdering av hur reglerna tillämpas. Utvärderingen ska bl.a. omfatta en uppföljning av om bestämmelserna i första hand används för att vidta åtgärder mot intrång som sker i stor omfattning.

Förslaget innebär inte att abonnenten automatiskt blir ansvarig för olagliga åtgärder, t.ex. olaglig fildelning, som någon annan gör med hjälp Internetuppkopplingen utan att abonnenten känner till det. Däremot kan abonnenten uppmärksammas på vad som pågår och ges en möjlighet att hindra fortsatta olagligheter. Om rättighetshavaren vill gå vidare och få skadestånd utdömt måste han väcka en skadeståndstalan mot abonnenten och i den rättegången bevisa att det är abonnenten som har orsakat honom skada.

Ytterligare information om det aktuella lagförslaget finns tillgänglig på http://www.regeringen.se/sb/d/11216/a/116861. Där finns också länkar till själva lagförslaget (propositionen) och till ett antal frågor och svar om förslaget.

Vänliga hälsningar

Beatrice Ask

By AToTheK on Dec 19, 2008 | Reply

“Reglerna kommer, till skillnad från vad som annars brukar gälla i lagstiftning av detta slag, endast kunna tillämpas i fråga om intrång som har begåtts efter att lagändringarna trätt ikraft.”

Jag har för mig att det är precis tvärtom att en lag aldrig är retroaktiv.

By Anders Andersson on Dec 19, 2008 | Reply

AToTheK, det finns inget generellt hinder mot att lagar får retroaktiv verkan, utan bara mot att strafflagstiftningen (samt i viss mån skattelagstiftningen) gör det; se 2 kap. 10 § regeringsformen. Det finns många lagar som varken handlar om brott eller skatter, och inom civilrätten (som IPRED1 huvudsakligen gäller) är detta inget konstigt.

Ett aktuellt exempel är arvsskatten, som enligt riksdagens beslut skulle upphöra att utkrävas i och med 2004 års utgång. De efterlevande till alla som avled under 2004 skulle alltså bli de sista som behövde betala arvsskatt vid 2005 års taxering. På annandagen 2004, när sex dygn återstod av året, inträffade tsunamikatastrofen i Sydostasien, varvid många svenskar på semester i Thailand omkom. Med anledning av det beslutade riksdagen i januari 2005 att tidigarelägga det datum från vilket arv efter avliden skulle vara skattefritt till den 17 december 2004, en dryg vecka innan katastrofen inträffade. Beslutet var alltså retroaktivt, men ingen riskerade därmed att ha gjort något olagligt under tiden 17-31 december i tron att arv fortfarande var skattepliktigt, och därför stred det inte mot 2 kap. 10 § RF.

IPRED1 handlar inte om att definiera några nya brott eller att skärpa några straff (med reservation för det “straffskadeståndsrättsliga” inslaget), utan om att ge enskilda nya procedurella möjligheter att identifiera den som begått intrång i en ensamrätt och utkräva skadestånd för detsamma. Det är som om du 2008 blir påkörd av en bilist (som smiter) och lätt skadad, men inte förrän 2009 får tillgång till bilregistret och kan stämma bilens ägare på skadestånd, när du nu inte vet vem som körde. Det var förstås inte tillåtet att köra på fotgängare under 2008, och skadeståndskravet hade varit lika välgrundat om det väckts då. Skall bilägaren ändå slippa riskera att bli stämd för något som hans bil varit inblandad i 2008, bara för att den drabbade fotgängaren inte fick formell rätt att se bilregisteruppgifterna förrän 2009?

(Fotnot: Jag vet att bilregistret redan är mer tillgängligt än jag ovan antyder att det skulle vara; det är alltså bara ett hypotetiskt exempel för att illustrera det juridiska resonemanget.)

Som Ask säger, så är det brukligt inom civilrätten att nya procedurella bestämmelser får tillämpas även i tvister rörande skador som inträffat långt tillbaka i tiden. Tänk på miljölagstiftningen; om jag säljer en fastighet där det finns giftigt avfall nedgrävt, kan jag då undgå att få betala för saneringen bara för att avfallet grävdes ned innan miljöbalken infördes?

Det är opinionstrycket i kombination med att ett för många okänt rättssystem riskerar att slå dem i huvudet som får Ask att gå med på ett undantag i detta fall. Formellt kan man dock peka på det straffskadestånd som den föreslagna lagen ser ut att medge; det är ett mellanting mellan skadestånd och straff, och därmed en nyhet i svensk rätt som inte har beaktats i 2 kap. 10 § RF (som beslutades 1974; jag har inte kollat hur motsvarande bestämmelse i 1809 års RF såg ut).

By Leo on Dec 19, 2008 | Reply

Anders, fick också det där svaret av Beatrice Ask idag (via hennes sekreterare).

De verkar inte alls ha läst frågorna, och verkar egentligen inte bry sig om oron och den sakliga framställningar av hur rättssäkerheten och integriteten är hotad….

Leos senaste bloggpost..Vänster, höger, eller varken eller?

By Anders Andersson on Dec 20, 2008 | Reply

Ursäkta avvikelsen från ämnet, men vad har hänt med Anna Trobergs blogg? “This Account Has Been Suspended” meddelar hennes ISP (Bluehost i Utah, USA) för de av hennes domäner som jag känner till (annatroberg.com, rosettasten.com, notsojollyroger.com).

Det är lite daredevil över att ha sin blogg hos en ISP i USA samtidigt som man regelmässigt sågar rättssäkerheten i det landet jäms med fotknölarna…