Gammelmedia vs. bloggosfären — slaget är över
Eventuellt är det nog inte lika kul för andra att se som det var att vara med i en diskussion på Aftonbladets webb-tv. För om det ska vara “bra tv” ska helst folk vara lite osams sådär (lite gnissligt i alla fall) och vi var nog ganska överens runt bordet. Sanna Rayman, Mymlan, Erik Laakso, Kalle Jungkvist och Jan Helin samt undertecknad diskuterade blogg- vs. gammelmediaetik.
Som vanligt funkar jag rätt uselt när jag får en oväntad fråga och kamera skickas upp i ansiktet (känns attackerande av någon anledning, finns det något piller mot det?). Men när samtalet flöt på naturligt kunde jag i alla fall slappna av. För vi snackade rätt mycket såväl före som under och efter själva inspelningen.
Det finns hur mycket som helst att säga om etiken bakom att publicera olika saker. Dessutom kan man och kommer man gissa massor om hur gammelmedia kommer att, eller hur man vill, att den ska utvecklas.
Det starkaste intrycket jag tar med mig därifrån emellertid, är att den digitala debatten är mainstream nu. Det går inte att komma ifrån att det blir mindre och mindre kontroversiellt att vara “fri åsiktsbringare” vilket räckte för att vara kontroversiell för inte alls så länge sedan.
Visserligen finns det fortfarande små strömmar av motstånd lite varstans, men i stort är det slaget förbi. Gammelmedia existerar nu online och deltar alltmer naturligt i den utvecklingen alldeles oavsett vad vår tids Rothsteins och Guillous har att säga om det.
Lite förvånad över att det känns lite sentimentalt, nästan, samtidigt som det är rätt skönt att få lägga just det stretet bakom sig en gång för alla. Det finns ju liksom annat att bråka om. Tänker man på det från andra hållet påverkar det mig som bloggare på ett sätt som jag inte riktigt satt fingret på tidigare.
Efter att jag blev tilldelad Stora Bloggpriset blev jag uppringd av Kvällspasset i P3 där programledaren undrade hur det kändes att en tidning tog initiativet till ett sådant pris och om det innebar att jag nu tillhör etablissemanget. Så är det nog, på sätt och vis. Och inte bara för mig, utan för många bloggare idag.
Intressantast blir det trots allt, som Erik sa efter debatten, när man argumenterar mot den som tydligt väljer att bryta idag vedertagna regler för skrivande. Men ska man vara krass så är det ju de/vi som tidigare brutit mot olika etablerade tillika oskrivna regler som gjort att vi är där vi är idag.
En lärdom jag hoppas ta med mig, inte minst när jag med stor sannolikhet i framtiden kommer att reagera på något med attityden “men SÅ kan man väl inte göra?”. Jag inbillar mig inte att jag är immun från denna mänskliga egenskap.
Gammelmedia är för mig inte ett värdeladdat ord, det är mest bara för att det behövts en distinktion. Nu när gammelmedia i allt större utsträckning deltar online på samma sätt som resten av oss ska det bli intressant vad ordet kommer att utvecklas att betyda, eller om det ens överlever.
Men visst finns det all anledning att fundera över vad som händer med alla oss, arga, bloggare som numera inlett någon form av, fortfarande försiktig, men ändå samboskap med etablerade media.
* * *
Andra bloggar om: gammelmedia, bloggosfären, etik, journalism, media
Intressant reflektion Emma!
Personligen tror jag inte att konflikten kommer att vara slut mellan bloggosfären och gammelmedia iom att bloggandet gått mainstream.
Konfliktens huvudkärna tror jag ligger i maktförhållanden. Dels har vi maktförhållandet där gammelmedia tidigare mer eller mindre selektivt bestämde informationen och informationsflödet. Internet satte detta ur spel vilket manifesterats genom bloggosfären. Dels har vi maktförhållandet mellan “skribent” (i brist på bättre ord) och “uppdragsgivare”. I gammelmedia är dessa personer i de allra flesta fall olika personer/aktörer. I bloggosfären är det för det mesta samma personer/aktörer som är skribent resp. uppdragsgivare. De olika motivationskrafterna blir per definition också annorlunda pga detta. Aktörerna inom gammelmedia motiveras av lönen, då det de facto är ett arbete som beställs och utförs. Bloggosfären motiveras med vissa undantag av intresse, egen vilja och socialt kommunikationsbehov.
Det jag tror blir riktigt intressant blir hur bloggare som “fångas upp” av gammelmedia kommer att kunna fortsätta att skriva som tidigare och hur konflikterna som har sin orsak i motivationsfaktorn kan hanteras. Konkretiserat: Blir en Mymla som mymlar i annans revir förändrad? Eller som en lustifikation: Kommer Mymlan börja hymla? (Jag kunde inte låta bli så inget illa menat till Mymlan om hon läser det här!)
Den indirekta påverkan är också en faktor att hantera. Om bloggare framöver får kändisstatus så öppnas en värld upp till (kommersiella) sammanhang som till sin natur kan påverka ens skrivande. Direkt så kan det bl.a. verka hämmande genom att man börjar ifrågasätta sig själv på annat sätt (kommer jag få äta upp det här?). Indirekt genom att man trivs så bra i de nya sammanhang som öppnas upp att man börjar maximera sin potential för att fortsätta tillhöra dessa istället för att fortsätta “göra sin grej”.
Thomas Tvivlarens senaste bloggpost..Tvivlaren tackar och bockar
Verkligen Thomas. Auktoriteter ska alltid slås på, så att säga. Det är det som är det viktiga, inte om det är en bloggande sådan, eller papperspublicerad. Det blir lite konsekvensen av min fundering — när blev jag auktoritet, liksom? Ur ett etiskt perspektiv förändrar det kanske inte så mycket det ansvar jag känt som bloggare hittills, men generellt tror jag att det påverkar de flesta av oss. Man sparkar inte ur underläge längre och är man inte i underläge funkar det nästan aldrig att sparka. Hur ställer man om sig? Fattar man det? Eller tror man sig fortsätta vara radikal när man egentligen inte är det längre? Såna funderingar mår i alla fall jag bra av att ha, emellanåt.
Själv har jag alltid känt mig som en del av både traditionell media och det som kallas nya medier eftersom jag själv jobbát både som journalist och publicist med egen apperstidning tidigare och numera mest bloggar.
Det för mig viktiga är självständigheten – att uttala min egen mening. Att ha en egen personlig röst. Det är ingen skilland nu mot förr… Bara verktygen och möjligheterna som följer med den. Snabb publicering och kostnadseffektivt.
Ska kolla in programmet lite senare. Kul Emma.
Marys senaste bloggpost..Wow – jag vann en bok idag…
Jag tycker att du gjorde bra ifrån dig, Emma, och det där du beskriver som en attack, gör faktiskt bara att du framstår som skärpt och alert. Du får en liten adrenalinkick för varje fråga.
Jag är själv total adrenalinjunkie på direktsändning – sånt skulle jag kunna vara med om hur mycket som helst. Jättekul! I love it!
Och det är en väldigt relevant fråga, det där om man skriver annorlunda när man blir avlönad, och om man är en del av etablissemanget.
Jag tjänar inte en spänn på min blogg, men jag har fått några skrivuppdrag på grund av den.
Och jag vet att min blogg är väldigt uppskattad av många, så det är förstås inte helt otroligt att det kan bli ändring på detta. Och jag skulle faktiskt vilja tjäna lite mer pengar på mitt skrivande – inte minst för att jag då har tid och råd att skriva mer.
Men frågan kvarstår – blir man korrumperad? Kan man bli det utan att man märker det själv? Omedveten självcensur?
Calle Rehbinders senaste bloggpost..Fantastiskt Goda Nyheter!!!
Typiskt att ABs hemsida skulle kuka ur just när jag skulle beskåda hur Emma prostituerar sig i slaskpressen.
Jag visste det så fort jag såg tävlingen utlyst. “Nu köper dom upp våra viktigaste språkrör” tänkte jag. “Aldrig att jag kommer att medverka till detta skamlösa jippo!”
(Sade han och kände efter om rönnbären fortfarande var lika sura.)
Björn Feltens senaste bloggpost..Extra hum-hum bråttom
Nä men alltså, allvarligt, det blev ett suveränt framträdande av samtliga deltagare. Nästan på gränsen till ståpälsframkallande.
Om detta är typiskt för Nya Aftonbladet, så kan jag nästan tänka mig att köpa en bunt mördade träd någon gång i veckan.
Björn Feltens senaste bloggpost..Extra hum-hum bråttom
Björn; Ja, de har varit väldigt duktiga på att utveckla den biten. Det var lite det som fick mig att inse att just det specifika “slaget” i princip är över, även om det rullar några efterdyningar här och var.
[...] vs. gammelmediaetik med kvällstidningens Kalle Jungkvist och Jan Helin. Samtalet sänds i webb-tv. Emma på bloggen Opassande var en av dem och hon reflekterar kring detta: Det starkaste intrycket jag tar med mig därifrån emellertid, är att den digitala debatten är [...]
En av efterdyningarna, Guillou, var ju faktiskt frammåt och gjorde avslöjanden i klass med FRA en gång i världen. Han kanske inte är köpt av någon uppdragsgivare idag, men genom royalties på sina böcker har han ändå blivit “köpt” (uppfattar jag det som).
Det är inga problem i det heller, vi hittar nya källor till information och så lär det förmodligen bli med några av dagens stjärnbloggare också. Precis som Rasmus var inne på om artister, http://copyriot.se/2009/03/05/artistcirkulation-nu-och-da/, är det ingen rättighet att vara läst bloggare hela livet.
Fast jag hoppas förståss att du blir kvar länge till…
Jag tror och hoppas att slaget inte är över. Okej om det är över i den “gamla formen” men det krävs någon som granskar bloggarna. Mest naturliga just nu är ju gammelmedian (för vem kan ge den motsatta bilden över bloggarna om inte de som konkurrerar med bloggarna?) I och med granskning kommer diskussioner och sådant vilket bara är bra.
Så lite bråk är nog bra tror jag.
[...] kramat ihjäl bloggvärldens rebeller” och Marie “Emma Opassande” konstaterar att den digitala debatten är [...]
Jo, det finns ett piller som hjälper mot att känna sig kameraattackerad! Det kallas betablockerare och man känner sig mera avslappnad och mindre lättstressad. Problemet är bara att man framstår som dummare också…:)
Piller mot nervositet/scenskräck: Inderal eller Propranolol (s.k. betablockerare. funkar mot hetsigt humör oxå.)
Men, en starköl kan funka lika bra.
“Det starkaste intrycket jag tar med mig därifrån emellertid, är att den digitala debatten är mainstream nu. Det går inte att komma ifrån att det blir mindre och mindre kontroversiellt att vara “fri åsiktsbringare” vilket räckte för att vara kontroversiell för inte alls så länge sedan.”
Glöm inte att skicka en kopia av detta till DN.
Där har man inte fattat särskilt mycket……..
Michael Gajditzas senaste bloggpost..Svensk Myndighetskontroll: överhetens och ignoransens indolenta resonemang är justitieministerns kännetecken
[...] blir mindre och mindre intressant att försöka “utbilda” senkomna anländare. Men det finns kanske ett värde i att [...]