Den opassande makten
Flera har påpekat för mig att jag har ganska mycket makt. Ibland känner jag av det, ibland har jag ingen aning om vad folk menar när de säger det. Inom Piratpartiet anses jag av vissa vara en maktfaktor utan att egentligen ha någon titel eller beslutsmässig roll. Det enda jag vill ha makt över, är mitt eget liv — men såklart påverkas livskvaliteten av beslut runt omkring.
Det gjorde att jag engagerade mig i framför allt i integritetsdebatten. Eftersom det inte handlar om annat än smått egoistiska anledningar, blir jag alltid lite ställd när det talas om makt. Makt och egoism är en livsfarlig kombination, som jag ser det och jag har ingen aning om hur jag förvaltar en sådan sak. Något som jag funderat mycket på i sommar.
Sakta men säkert har jag blivit en talesperson för PP, en representant utan att egentligen ha planerat för det. Därför måste jag hojta till om att jag inte tänker ställa upp som riksdagskandidat för PP nästa år och jag aspirerar inte heller till några andra officiella roller för partiet, precis som tidigare.
Anledningarna är flera; dels är jag helt ointresserad av att släppa mitt privatliv(!) som man inte äger den stund man blir “officiell”. Dels för att jag upplever partiet må bra av icke-kontrakterade stöttare (i brist på bättre ord). Jag har för den sakens skull inte tänkt att sluta lägga mig i som medlem — vare sig internt eller externt så länge jag har lust och ork till det. Men ingår mycket hellre i en svärm än slår på egen trumma i det avseendet.
Det är egentligen förenklande av alla mina funderingar. I tankearbetet har t.ex. också ingått; vad man gör i riksdagen? Var finns kreativitet, lust och politisk glädje i de sammanhangen? Den uppfattar jag bara finnas i överallt utom i riksdagen, underligt nog, som om personlig utveckling måste ställas på vänt där.
Det finns dessutom ytterligare en aspekt av mina funderingar som gett mig huvudbry. Politiker befinner sig i ständig försvarsposition, upplever jag. De ställs till svars för gud och allting och förväntas ha svar och lösningar på allt. Jag vet, ironin undgår mig inte — jag har ofta hackat på politiker här på bloggen. (Förhoppningsvis har jag tagit med mig mitt egna ansvar hela vägen dock.) Kanske har jag rent av skrämt bort mig själv från politiska aspirationer?
Min hud är inte tjockare än att jag räds all den (framförallt okonstruktiva) kritik som kommer med ansvar och jag är lite besviken på mig själv att jag känner så. I förlängningen innebär det ju att jag accepterar ett system där de mest hårdhudade karriäristerna får företräde för viktig representation där mångfald egentligen är viktigare. Så en aspekt jag måste fortsätta bearbeta.
Nåja, jag ville i alla fall gå ut offentligt med detta beslut — som är taget av mer eller mindre själviska anledningar och jag ber ödmjukast om ursäkt till de som känner sig besvikna och hoppats på mer från mig.
Genom att inte vara officiell representant “ägs” jag inte av någon. Mina misstag blir därmed mina och skadar förhoppningsvis inte andra. Dessutom slipper jag agera utifrån partiets specifika intressen, i de fall jag inte känner mig helt bekväm med dessa, vilket faktiskt också är lite småviktigt.
Med andra ord — särbo men fortfarande dedikerad förhållandet.
Processen för hur jag tacklar det där med makt är ständigt pågående, vill jag avsluta med att försäkra. En kostym, som hur lockande och förförisk den än är på utsidan, skaver obekvämt i längden och kanske är det bäst att avstå den. Som sagt, jag är smått egoistisk och en sådan ska faktiskt inte ha alltför mycket makt.
Jante satt för övrigt på min axel och slet sitt hår genomgående när jag skrev det här inlägget.
* * *
Andra bloggar om: piratpartiet, riksdagsval, politik, privatliv, ansvar, makt
Vi är alla mäktiga. Sargoth har en läsvärd vinkel på begreppet:
http://magnihasa.blogspot.com/2009/07/du-ar-maktig.html
.-= Andreas´s last blog ..Det är lite mycket just nu =-.
Emma: Jante borde hålla tyst när det kommer till dig! PP vore kasst utan dig och jag tror inte många kan mäta sig med det förtroende du har både i och utanför partiet.
Jag tycker det är synd att du gör det val du gör och jag tror inte man behöver vara en hårdhudad karriärist faktiskt. Politiker är ofta mer vanliga människor än man tror. Problemet är ju när man tappar fotfästet och inte längre har kontakten med de människor man fattar beslut för.
Eller… jag kanske ska förtydliga mig… de gamla politiker som än så länge finns kvar idag tror jag faktiskt är betydligt mindre karriärister än de yngre som idag växer upp. Jag skulle tro på nåt slags samband med typ:
De gamla stelnade, blev maktkorrumperade —> för att stå emot det trycket krävdes hårdare nypor och tuffare personer. Tuffare personer är ofta karriärister. Nåt åt det hållet.
Vad man behöver göra är att hitta tillbaka till masspartiernas direktkontakter med medlemmarna i stället för att prata genom TV till sina egna medlemmar. Vi står inför en vitalisering av demokratin med internet som är helt fantastisk. Den måste PP ta tillvara på och förvalta på ett vettigt sätt.
.-= klara´s last blog ..Ilandsproblem =-.
Låter helt rätt Emma! Du gör det du gör så bra, jag tror inte du vore en dålig politiker, men jag ser inte hur du kan göra mer nytta där än den enastående påverkan du har genom ditt bloggande. Om du dessutom inte ens själv tycker det verkar lockande finns all anledning låta bli. I slutändan lever man för sig själv och ingen annan.
Klara; åh, tack, det var en aspekt jag förträngde! Såklart att det är annorlunda när man har en öppen dialog med folk. Något jag nog kommer att fortsätta förespråka även om jag inte väljer politikerbanan själv.
Hanna; tack vännen!
Visst är egoism och makt en farlig blandning, men den kombinationen lyser faktiskt med sin frånvaro i ditt fall. Du må ha gett dig in i debatten av personliga skäl, men ditt förhållande till makt är snarare tvärt emot väldigt osjälviskt, och jag är starkt övertygad att det är just därför du besitter den makt du skriver om.
På grund av ditt avståndstagande besitter du ju inte någon automatisk beslutsfattande makt, så som en chef eller vald person gör. Den enda makt du har är den som vi andra väljer att ge dig, och vi väljer, medvetet eller ej, att ge den till dig just eftersom du inte suktar efter den.
Man skulle väl kanske kunna kalla det för organisk demokrati, utan rösträkning, stadgar, regelverk och övriga inramningar.
Men Emma då! Jag måste bara säga att jag respekterar och högaktar ditt beslut och resonemang.
Ditt resonemang känner jag igen i långa stycken hos mig själv OCH bland flera verkliga liberaler (dvs man är så liberal att man har svårt att gå in för ett parti, och idag i synnerhet det parti som sa sig vara, och var liberalt . fp).
Men samtidigt tror jag att (pp) skulle må bra av att du hade ngt slags mera officiell ställning i och för partiet.
.-= larserick´s last blog .."Liberaldemokratisk" allians? =-.
Genom att inte utgöra ett hot mot de andra kandidaterna till riksdagen så kommer din makt att öka än mer. Jag tror precis som larserick att du borde ha någon mer officiell ställning i partiet.
Andreas; tack för den länken — mycket intressant läsning.
larserick; det var en kul tanke, ett sant liberalt parti borde ha svårt att hitta företrädare i de egna leden! :D
Kålan; intressant tanke och går ihop lite med länken Andreas slängde upp.
Det är såklart svårt att undvika att känna ett personligt ansvar för det förtroende som jag känner att en del har för mig. Det gör det svårare att tacka nej, helt klart.
Välskrivet. Hade själv gärna sett dig i riksdagen, men förstår hur du resonerar.
Dessutom håller jag med om att det finns behov av folk som inte är uppbunda i poster och förtroendeuppdrag, utan istället fungerar som fria opinionsbildare, som väckaklocka och driver partiets interna samtal framåt.
.-= Simon Rosenqvist´s last blog ..Demonstration mot Stockholmsprogrammet onsdag 15/7 =-.
Respekt Emma. Jag har gjort samma genomgång med mig själv och funderat i samma banor, i synnerhet när det gäller privatliv och integritet förstås. Dock har jag kommit till annat beslut. Men vi får se hur det blir, många känner sig säkert manade och få blir utvalda. För mig blev det en markering – att det inte bara är ungdomar som bryr sig om internet och personlig integritet.
Hur som helst vi ses i våra bloggar och ibland på stan…
.-= Mary´s last blog ..Ekonomi och makt och media och internet… =-.
Självklart ska du inte ta ett politiker jobb om det inte är något du vill syssla på heltid med, jag tycker du gör ett bra politiker jobb redan. Du var den som öppnade mina ögon för allt skit som håller på att implementeras.
Jag tycker du ska fortsätta med det du gör bäst, att bestämma över nätet och alla som bor där!
Du är ett av de stora naven på nätet, en dag är inte hel om man inte läst något opassande :)
Läs vad Mary skriver ovan, läs sedan hennes blogg där hon går ut med sin riksdagskandidatur en gång till. Tänk sedan en gång till.
Vi behöver dig i riksdagen, vi behöver er som kan komma att göra en skillnad!
.-= Mats´s last blog ..Jag älskar inte heller din bok, men den är viktig =-.
Även om jag blir något besviken (jag tror du skulle vara en bra riksdagsledamot), respekterar jag förstås ditt beslut. En person som frivilligt inte söker makt är förresten antagligen ganska lämpad för den.
.-= Calandrella´s last blog ..Svar till Ekström om upphovsrätt =-.
Du är bäst iaf, puss på dig Emma.
Mycket insiktsfullt Calandrella.
De som bör ha makten är de som känner sig tvingade till det, av rädsla för att styras av mindre förståndigt folk. De som åtar sig den av begär kommer bara att göra fel när de försöker stilla sitt begär.
Som redan Platon skrev, citat:”Pengar eller ära kunna således ej förmå goda människor att regera, fortsatte jag. Ty de vilja ej öppet kräva lön för att regera och därigenom få namn av legohjon, ej heller vilja de i hemlighet skaffa sig vinning av sitt ämbete och därigenom bli tjuvar. Ej heller lockar dem äran; ty de äro ej ärelystna. Så måste man alltså tvinga dem, och de måste förmås att regera genom hotelse om straff. Detta tycks vara anledningen, varför det anses som en skam att gärna och villigt åtaga sig regeringen i stället för att tvingas till det. Och det svåraste straff, som kan drabba dem – det är, att de annars komma att själva regeras av sämre folk, om de ej vilja ta regeringen i egen hand. Det är av fruktan för detta, som de goda åtaga sig regeringen.”
Man måste vara bekväm med dom beslut man tar, och andra måste respektera dom beslut man tar så länge dom inte kränker andras liv.
Platon skrev också att det är först i 50- årsåldern man är danad för statens högre ämbeten ;-)
Jag vill försöka göra skillnad, man kan göra det på olika sätt. Jag har resonerat som Emma.
.-= Mary´s last blog ..Ekonomi och makt och media och internet… =-.
[...] andra är Emma som gör klart att hon inte tänker acceptera en officiell postinom Piratpartiet. Det är helt i sin ordning och jag mer än respekterar hennes beslut. Själv har [...]
Jag läste det som “Janne satt på min axel och slet sitt hår” först och tänkte “vafan?” men efter ett par blinkningar blev det mer begripligt.
För att citera Howland Owl: My glasses need a valve job.
Jag ville bara skriva att det är alldeles uppenbart att du har så mycket respekt (eller makt om man så vill) för att du har viktiga tankar och vinklingar om allt som rör dessa frågor.
Reaktion 1: Mäh, jag vill ju ha dig med på riksdagslista.
Reaktion 2: I långa loppet så tror jag ditt konsekventa motstånd mot att ha officiella roller (och det tvång som följer med det) är en väldigt vettig approach. Saker är roligare om man bara gör de för att de är roliga. Även de roligaste saker blir tråkigare när man måste.
Du är så klok att det är skrämmande, men det är också tur att alla inte är det. :)
Mary; jag har faktiskt en idé om en tvärpolitisk flyer lagom inför valet. Sätta upp integritetscertifierade namn på en lista (där du skulle platsa), rekommendera just dessa för kryss om man inte kan tänka sig att rösta pirat. Jag ska försöka sälja in idén i partiet, men slänger gärna ut den för alla att fundera på, kanske ett projekt många skulle hänga med på. Stoppa lappar i händerna på folk på stan tror jag är lika viktigt som att opinionsbilda online. Frågorna är viktigast och jag respekterar storligen dina ansträngningar inom moderaterna, Mary.
Tack alla för uppmuntran och glada tillrop, hade faktiskt förväntat mig att få lite på tafsen för min “feghet” eller nåt. ;) Men det finns väl tid för det så småningom också.
Mårten; *garvar* “farligt klok”, jag måste spara det epitetet. Men tack, tror jag!
Halloj Emma
Synd men väldigt lättbegripligt att du väljer som du gör.
Vad gäller din tvärpolitiska lista har du mitt stöd omedelbart. Jag anser precis som du verkar göra att PP varken är ett egensyfte eller en plattform för personlig politisk karriär. Därför skulle jag med glädje emotse en sådan lista och med stor sannolikhet tala mig nästan lika varm för de delegaterna som för PP. Om PP:s breddning av det politiska programmet fortsätter är sannolikheten tom. stor att jag kommer tala varmare om den listan än om PP.
Jag är mycket fundersam över kommunalvals frågan och även över den centrala PP ideologin om jag vill ha ett heltäckande politiskt parti så finns det redan en handfull sådana. Jag vill ha ett smalt fokuserat PP som inte tjafsar runt i frågor där vi varken har sakkunskap eller folkligt stöd – den sortens klåfingriga politiker har vi redan alldeles för många och dom blir inte bättre för att det står PP på namnbrickan istället för Partiet Betongrövarna eller Allt ditt är mitt-partiet.
Usch – här skulle jag bara skriva in och säga att jag förstår och respekterar ditt ställningstagande och att jag tycker att du gör rätt som följer ditt sunda förnuft. Istället far jag ut emot all annan utveckling inom partiet.
-Fy på mig!
Oh well ut i solen igen med er allihop det är sommar :0)
Mvh
Fredrik Larsson
Wikipedia: Makt är ett sociologiskt, organisationsteoriskt och filosofiskt begrepp som beskriver möjligheten att efter egen vilja fatta beslut som verkställs.
Du förväntade dig kritik och nu ska du få det från en vanlig medlem.
Jag tror du har blandat ihop ett antal begrepp som makt (se definitionen ovan), inflytande och påverkan. Du har skaffat dig ett välförtjänt inflytande genom att framföra goda argument. Genom det har du också med all sannolikhet gjort en skillnad (påverkat).
Det skulle knappast bli bättre om du hade satt rubriken till Det opassande inflytandet för vad är det för opassande med det sätt som du får inflytande och påverkar?
Jag tar inte upp detta för att märka ord utan för att jag ser PP som en motvikt mot Makten (i mitt fall inte i första hand Staten utan Marknadskrafterna men det är en annan fråga). De frågor som PP driver kan jag svårligen se som en plattform för att utöva makt i något egensyfte.
Om man undersökte vad som var bevekelsegrunderna för stödet till PP skulle man finna ett mycket brett spektrum. Stödet bygger egentligen bara på en minsta gemensam nämnare. Nämligen de 3 punkterna i partiprogrammet. Håller sig de förtroendevalda till det så kommer allt att gå bra. Sen måste interndemokratin utvecklas för att fördjupa och utveckla programmet.
Så mitt råd är att du koncentrerar dig på den personliga problematiken. Resten löser sig genom demokrati och sociala medier.
Jag måste hålla med föregående talare om att jag inte alls förstår det där om egoism och makt. Visst är det farligt, men då är nog inte du den förste jag kommer att tänka på om vi säger så.
Men även om jag tycker att inte håller med helt i ditt resonemang så håller jag med Mårten om att man inte ska göra något som man i slutändan själv inte vill. Tråkigt om det är så du känner, känner jag.
Angående makten och att den behöver bevakas:
Jag sitter och läser Make Magazine och Cory Doctorow har som vanligt skrivit en briljant artikel. Den här tar upp theyworkforyou.com bland annat.
Jag gillar tanken. “Man skriver in sitt postnummer och får upp namnet på sin representant, vartenda ord han/hon sagt, kontaktinformation för folk i ditt område som behöver hjälp med att påverka hennom, en enklickslösning för att skicka hennom email, tabeller över hur ofta hennom röstat mot partilinjen och en rss-feed för alla hans/hennes uttalanden från och med nu.” (fritt översatt från Doctorows artikel)
Det här vore väldigt trevligt att ha en svensk variant av. För folket, men kanske inte för politikerna.
Vore inte det här ett utmärkt projekt för att skapa sysselsättning? Låt oss aktivister designa ramverket och teknologin så kan riksdagen skapa ett “projekt för transparens i politiken” och sätta hundra arbetslösa på att fylla databaserna med information. Det skulle ge hundra pers åtminstone tillfälligt arbete och samtidigt förbättra demokratin. Dags att visa vad ni egentligen står för, kära riksdagsmän.
[...] att de då inte kan rösta på PP känns igen — något jag själv fått höra eftersom även jag valt att inte kandidera för [...]