opassande

Nät och samtal

August 18, 2009 – 7:11 am | by emma

Jag är lite nervös faktiskt! Imorgon ska jag sitta med i en panel om nätaktivism under en temadag i Stockholm på Tekniska muséet den 19 augusti arrangerat av Juliagruppen. Marcin de Kaminski, skriver lite mer om “Nät och samtal”. Första gången jag sitter med i en panel på det här viset och är jätteimponerad av uppställningen, så det ska bli spännande att se om jag blir “starstruck” och inte kan få fram nåt vettigt… (Jag har seriös scenskräck dessutom.) I vilket fall som helst handlar det inte om att gräva i skyttegravar utan att samtala om olika aspekter av nätaktivism. Kom förbi du också eller följ hela händelsen via bambuser. “Alla” kommer att vara där, och det gör mig inte mindre nervös!

Numer kan man hitta mig på även på twitter. Jag är egentligen inte den som kastar mig in i allsköns sociala siter (till mångas förvåning) — vågar t.ex. fortfarande vägra facebook. Det handlar om att det blir till slut svårt att jonglera mellan de olika varianterna, lärde jag mig för länge sedan, och till slut ändå bara favoriserar ett verktyg över ett annat. Tydligen är informationen på twitter till 40% bara oväsentligheter läser jag hos Mary, hur man nu kan mäta något sådant. Oväsentligheter är inte oviktiga — “viktiga saker” är inte nödvändigtvis viktigare än oväsentligheterna, t.o.m. Annars är mitt intryck av det att det är en skön blandning mellan strunt och viktig information och värt besväret. Allt hänger väl på vad man bidrar med själv, vilka man väljer att följa och varför man är där.

Apropå oväsentligheter, har Calle Schulman skrivit i Dagens Media där han ifrågasätter vad mediamänniskor tillför egentligen utifrån sig själv som exempel. Tyckte det var läsvärt, även om det handlade om blaj. Det händer att folk vänder sig till mig som om jag är någon slags expert. Många gånger har jag känt mig som en fejk som tilltalats som s.k. “seriös bloggare”, ett syndrom jag antagligen delar med några till. Så det han skrev kände jag igen:

Jag tror att det är sunt att ifrågasätta sin egen existens. Vad gör vi för nytta egentligen? Alltså egentligen? Nä, hörrni. I den här branschen är vi nog apor allihop när det kommer till kritan.

* * *
Andra bloggar om: nät och samtal, juliagruppen, twitter, calle schulman, media, internet, social media