opassande

Nyårsfluffremix

December 31, 2009 – 4:22 pm | by emma

Denna postning är ett försök till ett kollage/remix över några av 2009 års postningar här på bloggen. Jag har plockat textsnuttar från flera artiklar, som jag länkar till, men ändå försökt få till ett sammanhängande inlägg med ett egenvärde. Jag gav mig själv lite för lite tid, men förhoppningsvis är det läsvärt i alla fall, det var i alla fall både kul och tankeväckande att sätta ihop det!

* * *

Det är ganska lätt att hemfalla till “alla som inte förstår vad jag pratar om är idioter”. Jag måste påminna mig själv med jämna mellanrum att det handlar i så fall om att informera andra människor och inte minst försöka sätta mig in i saker själv. Det går inte att konkurrera med gratis, sägs det exempelvis tvärsäkert. När jag möter människor som har köpt den ståndpunkten, brukar jag lite försiktigt påminna om att det går ganska bra för Ramlösa, trots att vi har obegränsad tillgång till smakligt vatten från kranen. Allt är inte som det verkar.

Konstigt nog behandlas försök till empirisk forskning i ämnet som om det vore lekmannamässigt. Däremot får företagsledare, vars motivation är att nischa in sig på marknader och tjäna massor av kulor, en stämpel av att vara “experter”. Bakvända världen, får man väl säga. Men inget är nytt under solen, en del fick ju brinna som hade mage att påstå att jorden var rund. Med tanke på alla rapporter som visat på verkligheten borde Ipredlagen rivas upp.

Jag kan inte acceptera att mänskliga rättigheter undergrävs i upphovsrättens namn. Handelsavtal som ACTA, genomförandet av Ipred, spärrfilter av lagliga webbsiter, hot mot kommunikation och åsiktsfrihet väger tyngre än min respekt för enskilda artisters oro. Allt handlar om kontroll, även om ämnena kan tyckas variera på ytan. Krafter som lägger massor av energi och pengar på att kontrollera marknader, kontrollera människor, kontrollera kulturutbud. Innovationer hämmas effektivt genom den här sortens avtal.

Många ser nog internet som något man “avsätter tid till”. Jag får ofta frågan av journalister — hur mycket tid lägger du på din blogg? Jättemycket tid, blir mitt svar, men det är inte som om jag schemalägger tidsintervaller för när jag “internettar”. Nätet är med mig var jag än befinner mig och bloggen är en reflektion av det faktumet. Varje gång man försöker strypa internets möjligheter knuffas vi längre och längre in i ett kunskapsmörker. Vi som ser det hända ser inte möjligheter att ladda ner en låt gratis försvinna — vi ser vår möjlighet att upplysa oss och ingå i samhällsdebatten strypas.

Piratpartiet får kritik för att de “bara fokuserar på en enda fråga”. En enda fråga, kallas det att vi är på väg mot en totalitär stat. Som om det vore något simpelt, eller rent av löjeväckande att oroa sig för det demokratiska underskott vi befinner oss i. Samtidigt har vi i praktiken en riksdag som bara arbetar efter en enda fråga; regeringsmakt. Den ultimata enfrågepolitiken, makten framför allt annat.

Vi som protesterar mot integritetskränkningar får höra “men något behövs göras, kom med ett bättre förslag”.  Samtidigt som trenden vi sett de senaste åren är att det ofta framställs så som att den som kritiserar lagar, i princip begår en brottslig handling. De människor som väljer att ta ställning för frågorna Piratpartiet driver ska inte tvingas till självcensur för att slippa bli nedskitad. Somaliapiraterna har nämnts till och med som jämförelse. Mördare, jämförs med en växande medborgarrättsrörelse. Vi kallas foliehattar, konspirationsteoretiker, fanatiker, sekterister och rättshaverister. Trots att vi pekar på riktiga lagtexter och serverar alla möjliga fakta om saken.

Kommunikation är en grundläggande förutsättning för mänskligheten, vi kan inte existera utan det. Så länge kommunikation kommer att innebära ungefär samma sak som att utsätta sig för en risksituation, kommer det att kluras på alternativ hur man kommer runt det. Ju fler åtgärder av slaget “spärra, stänga av, lås ute”, desto mer kriminaliseras vi som invånare av anledningar som det finns all orsak att ifrågasätta. Vi görs till brottslingar för att vi kan tänka oss att läsa om allt möjligt, även kontroversiella saker. Vilket leder till att man är skyldig till något, oavsett syftet för informationsinhämtningen. Nu lever vi farligt som samhälle. Vi är bara ett stenkast från att “få” inneha vissa kunskaper.

Syftet till restriktioner kan vara si eller så — många gånger helt förståeliga och acceptabla. Konsekvenserna, å sin sida, hamnar alldeles uppåt väggarna och är därmed helt oacceptabla. Det är inte okej att läsa alla människors privata kommunikation i förhoppning att hitta eventuella brottslingar, kanske framför allt inte när brottslighet omdefinieras att inbegripa äppel-pallare, helt utan folklig förankring. Ibland undrar jag om politiker förutsätter att väljare inte klarar av (eller rent av förtjänar) ärlig, respektfull och rak dialog. En relation tror jag är nödvändig att ha med politiker, likväl som de behöver ha det med folk i största allmänhet.

Ledarskap är inte oviktigt. Men det är skillnad på ledarskap och förutsätta att de som följer ska vara lydiga och acceptera utan att ifrågasätta.

Dagens samhälle genomsyras av att man inte ska lita på sina medmänniskor. När man ser sig omkring en vanlig vardag är det väldigt mycket rädsla som styr. Det har lett till en politik som ger sken av att den enda möjligheten till trygghet är inskränkningar av rättigheter. Någonstans på vägen har helt enkelt jakten på trygghet för samhället i stort helt övergått i forcering av trygghet för innehavare av makten. Men medborgarrätt är inte en förhandlingsfråga, antingen har man rättigheter eller så har man det inte.

Efter att i några år följt lagstiftningen kring rättssäkerhet och inte minst internet har jag insett att det följs ett för mig osynligt “regelverk” om vad som behövs göras i samhället. Där det verkar utgås från att vi medborgare alltid är potentiellt farliga och på olika sätt behöver kontrolleras, inte sällan genom att dölja information. Vi vanliga svenssons är inte satta på denna jord för att kontrolleras och styras. Det finns inga gudomliga regler som säger att jag måste ställa upp på detta.

* * *

Nästa år ska jag försöka skriva lite oftare, hösten känns lite som en “lost weekend” när jag tittar igenom mina inlägg. Kanske om lite fler ämnen dessutom. Avslutningsvis skulle jag vilja lyfta fram vad jag upplever vara årets citat. Sen har nån undrat varför jag kallas “chefen över internet” — här är anledningen till det. Gott nytt år på er allesammans och hoppas vi inte behöver ducka bakom allt för många integritetsskydd framöver! ;)

* * *

Andra bloggar om: nyårsremix, kontrollsamhället, fildelning, deltagarkultur, politik, internet, samhälle, gott nytt år