Lite mer om näthat och mobbing
Jag vill veta varför folk skickar hotelser till skribenter de anser tycka fel saker på ett eller annat sätt. Själv är jag nästan helt förskonad från den sortens behandling och misstänker att det kan bero på att jag inte är särskilt provocerande. Innebär det, som Isobel snuddar vid i länken ovanför, att man alltid ska försöka navigera bort från kontroversiella ämnen för att slippa riskera den sortens bemötande? Eller ska man behöva stänga av kommentarsfält och därmed kapa möjligheter till dialog?
Jag slås dessutom av den omöjliga paradoxen av att kvällstidningar ofta skälls på för att vara osubstantiella och när det dyker upp frön för viktig samhällsdebatt så behandlas det på det här viset. Ja, jag inbillar mig t.o.m. att det är samma personer som gör det. Det är konstigt, hur jävla förbannad jag än blir på något eller någon så får jag aldrig lust att skicka hotelser. Så jag landar där jag började — varför gör folk såna saker?
Å andra sidan är det tydligen “kontroversiellt” att ta saker med en klackspark ibland, får jag intryck av (via Rasmus) i Maja Lundgrens inlägg (läs gärna kommentarerna också). Folk har alldeles uppenbarligen stora problem med vad de upplever vara auktoriteter, en kvalitet som de ironiskt nog själva verkar ålägga sina hatobjekt. Maja beskriver hur folk lägger ner energi på att misstänkliggöra henne och hennes motiveringar att skriva och hur det får henne att må. Och de flesta av oss har väl dessutom stött på hatet mot de bloggar som väljer att vara helt ytliga och inte ta ställning i nånting. Kvar finns bara att hålla tyst.
Sluta mobba och tänk på andra lite mer, skriver Mary, med anledning av att Björn Ranelid känner sig mobbad. Jag upplevde inte Ulrika Goods bidrag i Ranelid-kommentarerna som särskilt mobbande iofs, skrattade till och med lite, men Mary har en poäng i att hans perception naturligtvis har ett värde också. Offentliga människor behöver “stå ut” med saker är traditionen, på gott och ont. En tradition som faktiskt behövs nånstans ändå. Men var går gränsen mellan en enskild persons känslighet och andras rätt att få göra påpekanden om deras karaktär? Skrapar man på ytan handlar det om personers makt, men när man börjar gräva lite blir det svårare.
Det osar väldigt mycket jante om alla tre situationerna. Du ska inte tro att du är något kan de summeras ihop till snyggt och prydligt. Jag konstaterade härom dagen att vi alla har olika perception och tålighet och att det oftast är skitsvårt att rätta in sig i de sociala leden. Det finns ju som sagt inget som bestämmer vad som är rätt eller riktigt sätt att bete sig, även om Göran är något på spåren med sin fundering. Men hotelser går tammefan fetbort, det hoppas jag vi alla kan vara överens om.
Känner man minsta respekt för frihet att yttra sig så ger man fan i att censurera folk genom hotelser och personangrepp. För mig är det samma sak som att låna ut sig till fascism.
Ursäkta invektiven.
* * *
Andra bloggar om: näthat, internet, bloggosfären, mobbing, åsiktsfrihet, yttrandefrihet, censur
[...] This post was mentioned on Twitter by Piratbloggar, Emma Marie Andersson. Emma Marie Andersson said: Lite mer om näthat och mobbing http://bit.ly/71pVCJ [...]
Det enda hot jag har skrattat åt och tyckt var ok var ett hot en kille i 10-12-års-åldern yttrade till mig en gång:
“Jag ska hota dig!”
vilket meta-hot lixom :D
.-= Björn Odlund´s last blog ..Ett ungdomsförbund ska vara just det! =-.
[...] för polisen, Isobels text och verkstad - Ibland är hat inte lulzigt alls, Intensifier, opassande, Beta alfa, Peter Andersson – med rätt att [...]
[...] hur man ska värdera oförenliga storheter. Jag tänker på det när jag läser vad Emma skriver om näthat och mobbing idag eller vad Rasmus skrev om trolltyg häromdagen. Jag tänker på det när jag ser [...]
Var fanns Piratpartiet och dess bloggare när Ingrid Carlqvist fick sparken som chefredaktör för Villaliv efter att anonyma näthatar skickat mail till tidningens ägare och annonsörer där de beskyllde Ingrid Carlqvist för att vara en pedofilförespråkare? Några av de som tidigare mobbat Ingrid Carlqvist finns bland dem som kommenterar hos Maja Lundgren!
http://medborgarperspektiv.blogspot.com/2009/12/villaliv-sparkar-ingrid-carlqvist-en.html
.-= Medborgare X´s last blog ..Gott om plats för vargarna i Stockholm! =-.
Flera av de som kommenterar hos Maja Lundgren mobbade och näthatade även Monica Antonsson när hon släppte sin bok Mia: Sanningen om Gömda för ett år sedan. De gjorde allt för att svartmåla Monica Antonsson och försökte stoppa hennes kritik mot Liza Marklund och hennes böcker om Mia Eriksson (Gömda och Asyl).
Var fanns Piratpartiet och Emma Opassande då?
.-= Medborgare X´s last blog ..Gott om plats för vargarna i Stockholm! =-.
Björn O; jamen det var ju nästan lite gulligt! :)
Medborgare X; Dels talar jag inte för Piratpartiet och dels bör du nog undvika att bygga halmgubbar om du vill tas på allvar! :)
Jag menade inte att Ulrikas bloggpost var mobbande för guds skull. Ville bara beskriva hur olik kan uppfatta saker. Måste jag bestämt förtydliga nu.
Mary; Ah okej, jag läste kanske lite slarvigt där, men kanske är bra med ett förtydligande för säkerhets skull. Själv satt jag och funderade på hur en egentligen nånstans helt okej lustighet man kanske kan tänka sig att göra över offentliga personer kan “utnyttjas” i ett mer allvarlig mobbsammanhang. Men det måste ju nånstans få plats för det, så hur gör man liksom?
Jag förtydligade ;-). Egentligen handlar int emin bloggpostom Ranelid alls, men han blev ett aktuellt exempel.
Snygg omgörning här. Skulle också behöva göra nåt men är inte så haj tyvärr.
Mary; Tack! (Blir extra glad om det ser mig att se haj ut… :P sitter och pillar i koden, sparar och hoppas på det bästa ungefär, när jag gör ändringar.)
Gränsen går vid att man gör påhopp som sträcker sig utanför den aktuella debatten, som att snacka om hur någon borde knullas och hur ful den är. För det första är det respektlöst och för det andra är det bara kontraproduktivt.
.-= fanny´s last blog ..Ett språk är mer än bara ord. =-.
Jag tycker att Medborgare X tar upp ett par viktiga exempel på näthat och nätmobbing. Att en journalist som Ingrid Carlqvist blir utsatt för grovt förtal och en mailkampanj riktad mot hennes arbetsgivare är verkligen höjden av nätmobbing. Det får elaka kommentarer på kända personers bloggar att framstå som bleka. Varken media eller friheterliga bloggar uppmärksammade att Ingrid fick sparken efter att ha utsatts av denna förtalskampanj. Det tycker jag är beklämmande.
Viveka; jag kan lova dig att jag inte struntade i Ingrid Carlqvists situation. Att jag inte skrivit om det i bloggen är inte samma sak som att jag struntat i det. Som principfråga är det viktigt vilket jag tagit ställning till många, många gånger, så även i inlägget ovanför när det handlar om hotelser osv. Blir lite påmind om den här postningen som jag skrev i en annan fråga som jag heller inte bloggat om. Blir dessutom lite påmind om hur någon annan blogg kommenterade för några år sedan om “icke-vålds”-gruppen som Abele startade — om man var med i facebook men inte med i den gruppen, var man för våld då? Det läggs ganska mycket ansvar på de av oss som tar ställning, faktiskt, även om det är helt riktigt att det var oerhört trist att det inte blev mer liv om just Carlqvists situation. De som bryr sig och gör vad de kan är de som tar åt sig — de som verkligen skiter i det, fortsätter att skita i det. För att generalisera åt andra hållet. Det värsta är dessutom att hon inte är ensam om att bli utsatt på det där viset.
[...] Ska man vara tvungen att välja mellan att stå ut med hat å ena sidan, eller tystnaden från ett avstängt kommentarsfält å den andra? Lösningen går som så många andra gånger att [...]
Att skicka hotelser är ju inte något nytt som kommit när tidningarna öppnade upp möjligheten för läsarna att kommentera artiklar och kolumner eller som enbart finns på bloggar. Det förekom långt innan dess att redaktioner fick arga och hotfulla brev eller att växeln på TV blev nedringd om något kontroversiellt visades.
Appråpå Monica Antonsson så skickade ju Liza Marklund sin dvokat på henne innan hon ens hade hunnit publicera sin bok. Hennes advokat försökte ju via hot få ut manuskriptet innan det hade kommit i tryck. Att hota med advokater har ju alltid de besuttna kunnat göra. Liza Marklund använde ju även sina kontakter i mediabranchen för att de inte skulle skriva om Monica Antonssons bok. Tror även att Monica Antonsson och hennes förlag fick ta emot en del brev med hotelser för att hon avslöjat att Gömda var byggd på lögner.
[...] en hel del hat. Kullenberg ställer en del tankeväckande frågor om vad man ska göra åt det. Emma kommenterar också bra (som [...]
Även jag har i fyllan och villan skicka “hat/hot”-brev, dock aldrig anonymt. Jag har skickat både Liza Marklund och Jan Gillou ett “hat/hot”-brev där jag förklarar att jag aldrig mer kommer att köpa något verk av dem. Detta hot har jag ännu så länge hållit. Till yttermera visso så vägrar jag att ta del av någon av deras verk även om det erbjuds mig gratis. Jag har även skickat ett “hatbrev” till Piratförlagets VD, där jag ber om en återvinningsadress för de miljöfarliga hemskheter som jag har i mitt hus och vill bli av med, dvs Liza Marklund och Jan Gillou böcker som jag i mitt tidigare oförstånd köpt. I synnerhet är jag ängslig av att bli av med ett Liza Marklund “dauta-spel” som fortfarande inte har tagits ut ur dess “shrink-wrap”. Törs inte öppna det då hag misstänker att ozonlagret då försvinner.
Törs jag påpeka att ingen av dem besvarade mina “hatmail”, trots att jag var mycket tydlig med att min avsändaradress var korrekt, samt att mitt namn är såpass unikt att min identitet går att hitta på nätet på under 5 sekunder.
Detta var ganska OT, men jag känner ibland att om man uttrycker kritik så utövar man helt plötsligt “näthat”. Men som jag ser det, om man kan stå för sin kritik med sin riktiga identitet, så är det förmodligen oftast inte näthat. Däremot om man framför samma kritik helt anonymt, så är det djäkligt fegt.
PS.
Jag har förvisso anonyma identiteter på nätet också, men då framför jag enbart trams, kärlek och snällheter.
DS.
PPS.
Fanny, jag tycker att alla som vill bli knullade bör bli knullade ;-) Det är alldeles för många som inte får tillräckligt med kärlek, ömhet och sex.
DS
PPPS
Det här var ta mig fan det tramsigaste kommentar jag skrivit här. Nåja jag har skrivit ännu tramsigare inlägg på andra bloggar.
/Puss på er och gott 2010.