Är det verkligen dåligt att alla registreras?
Sven-Erik Bucht (S) anser att alla ska registreras vid köp av telefonkort. Med motiveringarna att det ska bli svårare för kriminella att gömma sig, så upplever de flesta att det är ett bra förslag. Och så här skriver signaturen HM till mig:
Problemet med den här sortens debatter är att vi diskuterar olika saker. När det handlar om brottslighet så är det självklart att man ska sätta in resurser och klara upp det. Gärna lite förebyggande verksamhet också, det kan ju inte skada. Min oro för den här sortens lagstiftning handlar alltså inte om nån slags önskan om att låta kriminella få göra som de vill.
Vi börjar med det grundläggande argumentet för registrering av samtliga medborgare — att kriminella inte ska kunna gömma sig. Det innebär då att vanliga medborgare, som inte är kriminella, inte heller kan gömma sig.
Likartade behov av personlig trygghet ställs emot varandra argumentatoriskt här, och det blir riktigt klurigt att försöka rodda i frågeställningen. För man skulle lika gärna kunna vända på steken här — det finns de som kanske behöver dölja sig för att de är just trakasserade. Eller varför inte behov av att kontakta press anonymt om myndighetsproblem. Det finns flera, helt legala såväl som trygghetsrelaterade anledningar att använda sig av anonyma kontantkort.
Behov av att gömma sig för stat och omgivning är inte samma sak som att personen som har behovet är kriminell. Det är jätteviktigt att försöka komma ihåg den viktiga detaljen. Och då pratar jag enbart om kriminalitet som vi vanliga medborgare känner i vårt rättsmedvetande. Frågeställningen blir ännu snårigare när det handlar om förhållandet mellan privatperson och stat.
Om staten, mot det allmänna rättsmedvetande beslutar sig för att kriminalisera olika grupper i samhället är fullständig genomskinlighet ett fruktansvärt verktyg att svinga.
Jag är överlag djupt oroad över vad som händer i ett samhälle där samtliga medborgare behandlas som om de vore kriminella. Jag har flera gånger återkommit till detta. För det är inte kriminella man tacklar med den här sortens “lösningar”, det är vanliga laglydiga medborgare.
De som rånar med hjälp av helikopter, som användes som argument i artikeln med Sven-Erik Bucht, hittar andra vägar. För deras avsikt är att begå brott så de hittar sätt att kunna genomföra det. Vanligt hederligt polisarbete krävs för att tackla den typen av brottslighet.
För vanliga svenssons existerar inte den sortens tankar i normalfallet. Däremot så knuffas vi allt närmare det ”psyket”. Där en så prosaisk anledning som att vilja hålla ett läkarbesök hemligt snart kräver vad som upplevs vara kriminella metoder.
Nu är jag glad att saker löste sig för HM, så som jag tolkar hennes tweet, och tänker att det i det här fallet inte krävdes starkare regleringar. Därmed inte sagt att jag inte har förståelse för problematiken och obehaget att känna sig utsatt på ett eller annat vis från någon som är kriminellt betingad. Problem finns och behöver lösas, men helst inte genom att skapa andra — kanske rent av större — problem helt enkelt.
Fördelar behöver ställas mot nackdelar — proportionerna behöver avvägas. Det är överlag ett problem i sig, att politiker upplever att medborgare behöver övervakas in i minsta detalj. Utan fog för påståendena att kriminalitet minskar eller löses. Eller utan öppenhet om vilket pris det är vi betalar för det i slutändan.
Haha, jag hade tänkt kopiera mig själv och göra en föga remix av mitt tidigare monopolpåstående om Twitter:
Den enda anledningen till att dessa trakasserier etc. fungerar är ju pga telefonnätets toppstyrda natur.
Om du får ett samtal över radiofrekvens eller kabel kommer din telefon att ta emot (dvs registrera inkommande samtal) det pga “förtroende” i telefonnätet, att någon sköter det och håller borta fulingarna. Detta eftersom alternativet att sköta sitt eget telefonnät är praktiskt omöjligt, dödsdyrt och rentav olagligt om man opererar på mobila frekvenser. Vore detta användarkontrollerat hade problemet varit mindre.
Jag förespråkar således – som alltid – att decentralisera förtroendet till peerarna. Det är din telefon och du bör välja vad den reagerar på. Precis som att mailkonton under ditt egna domännamn kan migreras till andra, mer pålitliga tjänsteleverantörer, bör vi argumentera för mer användarkontrollerad kommunikation i det röstbaserade kommunikationsnätet vi idag kallar “telefoni”.
XMPP och andra fria/öppna standarder såsom den som bygger upp IP-telefonin går att implementera i samtliga telefoner på marknaden idag. Vi behöver bara kräva det – och välja telefoner (typ Nokia N900) som möjliggör fri, öppen teknologi för fri, öppen kommunikation.
Skända telefonin! Använd IP-telefoni, XMPP eller något annat där du eller någon du _litar_ på kan filtrera bort dessa trakasserande samtal!
Mikael “MMN-o” Nordfeldth´s last [type] ..Digital legacy or forking the person machine?
I Norge finns det några som faktiskt bygger ett p2p-nät för nödsituationer
http://www.dagbladet.no/2011/12/28/nyheter/innenriks/telekommunikasjon/nodnett/radioamator/19576226/
Hej och tack för responsen!
Jag är helt inne på din linje att vanligt folk inte ska bli betraktade som kriminella. Det är tvärtom så att jag absolut tycker att man ska utgå från att folk är goda och vill andra väl. Jag är även en stark förespråkare av öppenhet och offentlighet. Vårt svenska system är unikt i och med att alla kan meddela media om misstänkta oegentligheter. Jag anser även att ett öppet samhälle även kräver öppenhet bland sina medborgare. Vi kan inte kräva att få leva i ett öppet samhälle om vi inte själva är beredda att bidra till öppenheten. Om man inte har något att dölja ser jag ingen anledning till att ständigt vara anonym. Som framgår av blogginlägget finns det två situationer då det kan vara motiverat med oregistrerat telefonnummer.
1. Om man vill lämna anonyma tips till medier. Som tur är går det att blockera sitt registrerade nummer med några enkla knapptryckningar vilket gör att man endast är anonym vid det specifika samtalet. Den möjligheten ska förstås finnas kvar även i fortsättningen. Risken att myndigheter tar reda på vem som har ringt finns förstås men jag tror det i förekommande fall handlar om att pressa personer muntligen, inte om att spåra telefonnummer.
2. Om man själv är trakasserad och i behov av hemligt nummer. Det är en helt annan fråga och måste förstås vara möjligt för den som behöver det.
Själv har jag aldrig övervägt att skaffa kontaktkort av rädsla för ytterligare trakasserier. Det vore som att ge vika för förövaren och skulle försvåra för andra som behöver få tag i mig. Däremot var det rätt korkat av killen som ringde att inte inse att han kunde spåras via Telia trots att jag inte kunde se vilket nummer han ringde från.
Enda haken var att Telia tog 600 spänn för att spåra honom. Det får ändå sägas vara ett lågt pris för att förbättra nattsömnen… Hade varit enklare om jag direkt hade sett vem det var.
En spännande diskussion som vi säkert får anledning att återkomma till. Att vi tycker lite olika gör bara det hela mer intressant och nyanserat.
Först och främst – det där med att inte ha något att dölja brukar kallas “att ha rent mjöl i påsen”. Om du är intresserad av den frågeställningen så googla gärna på uttrycket så kan du läsa vad många har sagt om det och varför det är problematiskt. För mig personligen är den största anledningen till varför jag inte tycker att det räcker som anledning — att jag inte har något att dölja alltså — för att det inte är jag som bestämmer vad det är som är bra eller dåligt med vad jag tycker, gör eller ser ut, i längden. Det handlar om att tredje part bestämmer det.
Överlag är tredje part det stora problemet med övervaknings- och registreringsfrågeställningar. Det är samma problem t.ex. med att ringa och tipsa om oegentligheter till pressen. I kombination med FRA-lagar, datalagringsdirekt osv så är det alltid en part som håller reda på vilka du ringer till. Alldeles oavsett om du blockerar ditt nummer. Det enda det gör är att förhindra att journalisten vet vem du är – men i frågeställningar som rör käll- och meddelarskydd är det inte journalisten främst, man vill vara anonym inför, utan arbetsgivare och myndigheter. Dessa har således, via tredje part, alltid den uppgiften om dig, skulle de vilja veta det.
Och låt inte bara mitt blogginlägg avgöra hur pass stort behovet är eller inte, inte ens jag som nördat in mig i ämnet, har koll på allt sånt. Det är viktigt att få en bredare bild som jag ser det, innan man gör såna här regleringar. Och där ingår just kunskap om vad alla olika övervakningsmöjligheter skapar för slags möjligheter och problem.
Det är just mixen av alla övervakningsåtgärder som gör det besvärligt. Det är inte så att viss form av övervakning är något man måste leva med, utan att det inte finns någon ordentlig översikt eller kunskap kring vad alla åtgärder sedan tiotalet år tillbaka skapar för problem.
Ett tips till personer som slippa samtal från diverse olika personer är att skaffa en Androidtelefon och en brandväggsapplikation. Då kan man erövra kontrollen över vem man blir uppringd av.
Hej igen!
Visst är det problem att tolkningsföreträdet om vad som är legitimt att tycka ligger hos tredje part och att information om enskilda individer kan hamna i orätta händer. Men jag vet inte om möjligheten till anonyma samtal är rätt väg att gå för att komma till rätta med dessa stora frågor.
En annan fråga – hur klarade vi oss före kontantkortens tid? Då hade ju i princip alla fast telefon och numren stod i telefonkatalogen. Backa sedan några år och tänk på hur det var när det satt en person och kopplade telefonsamtal mellan folk. Där kan vi tala om intrång i privatlivet. Det måste ha varit otroligt många samtal som avlyssnades dagligen. Så med tanke på det är vi kanske på rätt väg?
HM: Innan kontantkortens tid hade vi anonym brevkommunikation om inte annat. Man valde väl – om det var så känsligt – inte att prata i telefon helt enkelt.
Jag tror f.ö. att det finns en skevhet mellan era samtalsämnen. Emma pratar om möjligheten att bevara integritet genom anonyma – HM verkar tolka anonyma [telefon]samtal som något som endast används av personer med något att dölja.
Min personliga uppfattning är att anonyma samtal används när man inte vill kartlägga sina aktiviteter för en begränsad skara hemliga filurer som ingen riktigt kan granska (såväl telefonbolag som polis som Faceboogle). Ett telefonsamtal i sig är ingenting – men ett helt trafikstråk med din identitet kan avslöja mer information än du t.o.m. vet om dig själv. Så anonymiteten är inte ett sätt att dölja sig – endast ett sätt att bevara sin person privat.
Att situationen med anonyma samtal inte var lika påtaglig när telefonsystemet inte var lika utspritt (icke-automatiserat etc.) tycker jag f.ö. är ett lite tafatt resonemang. .)
Mikael “MMN-o” Nordfeldth´s last [type] ..Digital legacy or forking the person machine?
Lite roligt det där om telefonist-eran, Farmor Gun skrev om det för ett tag sedan, hennes mamma jobbade som det! :) Nu hittar jag inte länken i skrivande stund, måste rota fram den. Men det är väl just pga att det funnits sådana situationer som gör att man har förståelse för problematiken med tredje-part och varför vi har den här diskussionen nu, när samhället håller på att vända bort från den kunskapen. Vi verkar hålla samma principiella förutsättningar för vad som är bra för samhället, men vi har olika “världsbilder”. Du förhåller dig till endast kontantkort utan att se hur den lagstiftningen hänger ihop med resten. Det är helt okej, men jag hoppas att du förstår att detta för mig handlar om en mycket större bild där kontantkortsreglering endast är en pusselbit i ett större problem som vi som samhälle behöver ha kunskap kring. Vi är inte på rätt väg, tyvärr. Men med lite tjat så kanske…? ;)
Innan kontantkortens tid fanns telefonautomater. Det var så man ringde när man ville tipsa tidningar eller polisen till exempel och inte ville kunna spåras. Läs vilken deckare som helst som inte utspelar sig de senaste tio åren.
Sen försvann de hastigt och lustigt och idag har man kontantkort, som är lite krångligare men i alla fall kan fylla funktionen. Om inte det skulle gå får man väl köpa samtalsminuter i utlandet och ringa med voip, men det är mycket omständigare.
Klart vi måste ha kvar möjligheten till anonym kommunikation, det är väl alldeles självklart. Att det utnyttjas av flåsare eller bombhotare måste man nog acceptera på köpet, det får man hantera genom att försöka hitta sagda flåsare/hotare på andra vis och sätta dem i säkert förvar.
Kommer ihåg telefonautomaterna både med växel och sedan med kort någon gång på 90 talet när jag studerade i en annan stad och fick leta reda på en automat varje gång jag skulle ringa hem.
Problemet är att de flesta av dem plockades fort för alla har ändå mobiltelefoner nu.
Något som med 100% säkerhet kommer att öka, är antalet rån med hot om grovt våld för att komma över andras telefoner. Å bland de mer planerande brottslingarna finns en uppsjö av alternativ som bygger på IP-baserade lösningar och nätverk som inte låter sig kontrolleras, eller sk. målvakter, alltså betala lämplig alkis på parkbänken att skaffa den telefon som önskas. Den allvarliga konsekvensen beträffande trygghet är dock den första eftersom det drabbar vanligt hederligt folk genom ökade personrån. En annan allvarlig konsekvens rör meddelarskyddet.
Men det allvaligaste är dock hur det drabbar allt hederligt folk på det socialpsykologiska planet och det handlar om all sorts övervakning och registrering. I en alltför kontrollerad omgivning tenderar folk att abdikera ansvar. Alltså samma sak som vi såg bakom järnridån, där folk bara lydde. Ja, brottsligheten var låg bakom järnridån.. Men är det verkligen ett sådant samhälle vi vill skapa, där brottsbekämpning går före andra värden?
@HM: I ett öppet samhälle har vi valet att själva vara öppna, det du förespråkar är påtvingad öppenhet, något grova brottslingar finner vägar runt även om det drabbar hederligt folk. Som någon så träffande formulerade saken, det är skillnad på att knulla och bli våldtagen. När vi tvingas till saker så blir vi helt naturligt mindre samarbetsvilliga och gör bara vad vi absolut måste och inte mer. När vi påtvingas transparens blir vi i praktiken mindre öppna med det vi fortfarande själv kan styra över, vi blir mer grå. Å för att tala om trygghet, de allra flesta våldsbrott begås i hemmen, i synnerhet i sovrummet, vill du införa allmän kameraövervakning i våra sovrum också? Skulle du kalla även det för öppenhet?
I det gamla DDR (trolegen även Nordkorea idag) så skulle alla skrivmaskiner provskrivas och registreras i brottsbekämpningens namn så att skrivna texter kunde spåras till skrivmaskinens ägare.
Jag förstår hur ni resonerar, jag håller bara inte med. Vi har fortfarande möjlighet till brevkommunikation även om det inte heller är ett bomsäkert alternativ. Vi har även möjlighet att ringa anonyma samtal från vanliga telefoner och mobiltelefoner. Jag tror inte alls att icke registrerade kontantkort endast används av folk som har något att dölja. Mängden icke registrerade telefonkort som säljs talar för sig självt. Personligen känner jag inget behov av en påtvingad slutenhet. Jag förstår att det är övervakningssamhället som sådant som ni vänder er emot men jag har inget problem med ett sådant system. Hur många blir mindre försiktiga med vem man ringer till bara för att man vet att samtalet kan spåras? Om det skulle hjälpa med övervakningskameror hemma hos dömda våldsmän så vore det utmärkt. Men jag tror tyvärr inte att det har någon effekt. Som också nämns så finner brottslingar andra möjligheter, om det så är att spöa upp sin kvinna/man på annan plats eller genom att skaffa sig ett kontantkort.
Jag respekterar att du inte håller med. Men jag tror att du övervärderar sannolikheten att överheten kommer att fortsätta vara lika snäll i framtiden.
Jag tror för min del att den kommer att bli mera ond redan därför att, och i takt med, att den får *möjlighet* till att vara mera ond, genom övervakning och registrering.
Hur det än blir så säger försiktighetsprincipen att vi inte skall ge överheten möjligheten att utvecklas på det sättet.
Ed: Stryk den tokiga länken här under…
Näe men du vill påtvinga alla oss andra en öppenhet vi inte är beredd till till. Tvinga oss till saker för att du fantiserar om onda ting, det gör dig till en ond person.
Du frågar: “Hur många blir mindre försiktiga med vem man ringer till bara för att man vet att samtalet kan spåras?”
Svaret är: Många människor i olika livssituationer gör det.
Om du inte befunnit dig i en sådan situation är det förståeligt att du inte kan sätta dig in i det.
Läs gärna den här artikeln i Dagens Nyheter, om effekterna i Tyskland av att alla telefonsamtal registreras via datalagringsdirektivet:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/datalagring-far-tyskar-att-sluta-ringa_2214133.svd
En inte obetydlig andel av befolkningen i Tyskland tvekar pga. övervakningen att kontakta relationsrådgivare, psykologer, drogavvänjningskliniker etc. Därför att det finns mycket vi människor skäms för, som vi inte vill ska finnas minsta lilla pytterisk att någon får reda på.
Att bevara de anonyma kontantkorten är dock långtifrån nog för att vända den här utvecklingen. Istället behöver vi ta ett steg tillbaka och rulla tillbaka en del lagstiftning, istället för att införa nya övervakningslagar. Möjligheten till fri och oövervakad kommunikation mellan medborgarna, är som syre för vårt demokratiska samhällssystem. Med syrerik luft blir det lättare att andas; när syret är på väg att ta slut grips man lätt av panik.
Läs gärna f.ö. min debattartikel i Svenska Dagbladet, där jag utgår från mina egna erfarenheter i en extrem rörelse. Möjligheten till anonymitet var helt avgörande för min möjlighet att successivt lämna rörelsen bakom mig.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt_6354806.svd
När du vill förbjuda anonyma kontantkort ingår det i en större samhällstrend, som är långt ifrån positiv. Därför får du av goda skäl förvänta dig negativa reaktioner, även om ditt syfte (att försvåra för kriminella) är gott.
infallvinkel´s last [type] ..Sverige måste betala skadestånd för nya tvångssteriliseringar
Blanda inte ihop konkret brottsmisstänkta med vanligt hederligt folk. Ingen protesterar mot tvångsåtgärder grundade i en konkret brottsmisstanke mot viss person. Vi skall alla betraktas som oskyldiga tills motsatsen bevisats, allt annat är ett gravt brott mot de mänskliga rättigheterna och raka motsatsen till ett fritt samhälle.
Om det vore så att folk bara utnyttjade son frihet och anonymitet till jävulskap så vore det inte bäst att sätta alla i fängelse. ingen anonymitet, ingen frihet.
Inga brott kunde då bli begångna. Tank vad skönt.
Den här diskussionen fick mig att formulera en åtskillnad. Om vi ser till HM här så har hon så väl uttryckt att det är fullt möjligt att vara annonym inför andra privatpersoner, vilket inte är vad som bekymrar mig i första hand. HM har också nämt något i stil med “stalkers” vilket också är andra privatpersoner.
Det som bekymrar mig vilar istället på samma grund som deklarationen om de mänskliga rättigheterna som formulerades efter kriget, när politiker runt om i världen insåg hur statens makt lätt spårar ur. I grunden att redan Platon hade rätt i hur tyrannen uppstår ur demokratin som en beskyddare, att statens makt över medborgarna måste begränsas för att detta scenario inte skall upprepas gång på gång.
Alltså, för att sammanfatta saken. Det jag är rädd för är stat och myndigheters makt och det HM är rädd för är hennes medmänniskor. Omvänt innebär det att jag värnar den lilla människan gentemot staten och HM värnar sig sig själv och staten mot hennes medmänniskor.
Jag tror faktiskt att det ser ut ungefär så här, att man i mycket grova drag kan dela upp övervakningsivrare och medborgarrättskämpar i dessa två kategorier.
Jag tror du har helt rätt, Steelneck. Jag satte ihop en bild med din slutsats (tog mig vissa friheter med formuleringen för att det skulle funka på egna ben), hoppas det är okej.
Helt OK, men jag stör mig lite på formuleringen eftersom makt och förtroende/tillit är de avgörande aspekterna. Svenska staten kan utöva en fruktansvärd makt över mig, men inte den Nordkoreanska såvida jag inte var Nordkorean. Kanske så här:
De som ogillar övervakning är rädd för statens
makt. De som önskar mer övervakning saknar tillit
för sina medmänniskor.
Det blev dessutom 21 tecken och 6 ord kortare, fast du gör som du vill.
Men man måste också inse att det inte är fullt så enkelt, all övervakning är inte av ondo. Övervaka gärna objekt, inte hederligt folk. Jag har någon gång gjort liknelsen med en sprängarbas när jag diskuterat övervakning, men detsamma är applicerbart här. Sprängarbasen, som är anvarig för verksamheten (enligt lag), måste givetvis kunna ha fullt förtroende för sina underställda, detta eftersom motsatsen är fullkomligt otänkbar. Man kan inte bedriva en verksamhet som innefattar sprängämnen med folk man inte litar på, det finns bara inte! Därför bevakas dynamiten, allt annat vore oansvarigt, men inte de underställda som hanterar den, de hade ju det fulla förtroendet. Finns inte förtroendet så måste de anställda bytas ut eller verksamheten läggas ned, alternativt att sprängarbasen måste bytas ut för han har gått å blivit så paranoid att han inte längre törs ta ansvar.
Det var någon som helt kort skrev en uppgiven kommentar gällande samhällsutvecklingen: Tilliten är borta. Yes, shot through the hart.
P.S litet s
Bra, det ska jag ändra! :)
Jag har på HMs begäran gått in och tagit bort alla mentions av hennes namn, på hennes begäran. Det innebär att jag redigerat i era kommentarer, men i övrigt har inget annat förändrats.
Hur kan det komma sig? Vill vederbörande vara *anonym*??? Kan vi verkligen tillåta det?
Viss sarkasm kan anas…
[...] opassande » Blog Archive » Är det verkligen dåligt att alla registreras? [...]
Angående Steelnecks kommentar ovan så vill jag bara passa på att lämna en manuell trackback till ett inlägg som inspirerades av denna. I all hast.
Btw, Emma – det tycks inte finnas något snabbt sätt att finna permalänkar till dina kommentarer. Är det en bugg eller en feature?
Johanna Drott´s last [type] ..Att vara rädd för det farliga
Bra fråga; tror det är temat som behöver slipas till, men har inte riktigt klurat ut hur man gör det.
Jag provade än en gång att skriva en kommentar hos dig, funkar inte. Det beror nog inte på blogger per se eftersom jag kan kommentare hos många andra, tex. HAX, utan det har att göra med med där “select profile” eftersom samma fel uppstår på alla sajter som valt den “lösningen”. Det beror troligen på att jag inte tillåter kakor från tredje part och jag registrerar mig defenitivt inte någonstans för att prata politik, det blir alltför mycket åsiktsregistrering för min smak, så att logga in någonstans finns inte ens på kartan.
Nåja, det jag tänkte skriva var i första hand riktat till Jörgen:
Se det som en skillnad i makt. En enskild myndighetsperson har inte mer makt som privatperson än andra, men när denne nyttjar sitt ämbete så är det inte längre personens makt vi talar om utan statens och då vippar tyngden på gungbrädan, rejält. Staten har så mycket makt att den makten måste begränsas, hårt, mycket hårt annars är det raka spåret in på Platon och hur tyrannen stiger upp ur demokratin som en beskyddare. Detta har ju också hänt gång på gång genom historien. Vi svenskar är ju också av precis samma kött och blod som alla andra där det inte gått väl, så vi skall inte tro att vi på något sätt skulle vara immuna.
När det gäller folk i stort så är folk som folk är mest, mer än 99 av hundra människor jorden runt är riktiga i huvudet, man kan lita på dem. Rosengård eller Danderyd spelar faktiskt ingen större roll. Eller i stort tror jag faktiskt det finns mer hederligt folk på Rosengård än i Danderyd, eller eller Limhamn om vi håller oss i Malmö och skåne och dessutom har rosengårdsfolket i regel mindre makt att kunna göra mig illa. De långt ned på samhällsskalan är ofta ganska maktlösa, vilket ofta är roten till det vi ser i tidningarna även om den sortens otrevligheter mycket sällan drabbar helt utomstående. Riktigt så långt att det drabbar utomstående har inte desperationen gått i sverige på sas. fel sida om järnvägen, men hos enskilda individer kan gränsen vara fin. Å tro mig, exakt alla människor kan vara farliga, i synnerhet de högt utbildade med kontakter, för de har lite mer makt.
[...] som nu ligger om att kontantkort inte längre ska få säljas anonymt — alla ska tvingas registrera sina kontantkort så polisen kan spåra gärningsmän vid [...]