SOU 2009:1 En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen: Även känd som polismetodutredningen. Utredningen handlar i stort om att förändra polisens möjligheter att inhämta information, tex. trafikdata och personuppgifter från internetleverantörer mm. Idag hämtas informationen enligt
Lag (2003:389),
Lagen om elektronisk kommunikation, som inte kräver någon brottsmisstänkt eller ett domstolsbeslut. Enligt utredningen skulle polisen få använda sig av lagen om hemlig teleavlyssning istället vilket skulle ställa en mängd nya krav på inhämtningen, tex. just att ett domstolsbeslut och en brottsmisstanke skulle krävas. Det är det som titeln på utredningen, "en mer rättssäker inhämtning", syftar på. För att kompensera föreslås en ny lag som ska ge myndigheter möjligheter att inhämta information i underrättelsesyfte. Kritiker har varnat för åsiktsregistrering. Detta skulle då kunna ske ganska fritt utan domstolsbeslut och brottsmisstanke eller begånget brott. Möjligheterna att inhämta information i underrättelsesyfte ökas också, tex. så får SÄPO möjlighet att inhämta information avseende olovlig kårverksamhet. Polisen föreslås få göra mobilmasttömningar i underrättelsesyfte. En mobilmasttömning gör det möjligt att via mobiltelefonmasterna kontrollera vilka som befunnit sig inom ett område vid en viss tidpunkt om de burit mobiltelefoner på sig. Kravet för att inhämta information minskas även. Tidigare behövdes ett brott med fängelse på straffskalan, med förslaget skulle det räcka med böter. Detta gör att polisen skulle kunna inhämta information om tex. fildelare.