(Prop. 2002/03:74) Hemliga tvångsmedel -- offentliga ombud och en mer ändamålsenlig reglering: Polisen får telefonavlyssna personer som ej är misstänkta för brott, utan bara råkar ha någon form av kontakt med en misstänkt för brott som kan leda till 2 års fängelse, samt för ett antal brott med lägre straffsatser. Polisen får även installera hemliga spionkameror i dessa ”misstänkta bekantas” hem.

(Prop. 2004/05:143) Överskottsinformation vid användning av hemliga tvångsmedel m.m: All överskottsinformation från hemlig teleavlyssning, tele- och kameraövervakning får användas i brottsförebyggande syfte. Förundersökning får inledas så fort överskottsinformationen ger misstankar om något som kan ge mer än ett års fängelse.

(Prop 2005/06:177) (Lag 2007:979) Åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott: Polisen får använda hemlig teleavlyssning, teleövervakning, kameraspioneri och hemlig postkontroll utan någon misstanke om brott alls: det behöver bara finnas anledning att anta att en person kommer att begå vissa allvarliga brott. Personen behöver inte ha utfört något försöks- eller förberedelsebrott. Om detta antagande finns får man även avlyssna personens hela bekantskapskrets.

(Prop 2004/05:144) Internationell rättslig hjälp i brottmål: Polisen får i en mycket högre grad än tidigare överföra övervakningsinformation till utlandet, och låta utländsk makt bedriva gränsöverskridande övervakning.

(Prop. 2005/06:178; Lag 2007:978) Hemlig rumsavlyssning: Polisen får ta sig in i ett hem i smyg och installera buggningsapparatur med sändare. Man får bugga andra utrymmen än den misstänktes hem om det finns "särskild anledning" att tro att den misstänkte kommer vara där. När buggningen är klar ska den misstänkte underrättas om att det skett, men undantag från underrättelseskyldigheten kan tillämpas. Som vanligt säger regeringen att detta är för att bekämpa terrorism och grov brottslighet. Lagrådet konstaterar dock att den nya lagens tillämpningsområde ”ingalunda är begränsat till att avse dessa typer av allvarlig brottslighet.”

(Prop. 2006/07:63) En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet, (Lag 2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet: Den socialdemokratiska regeringen la ett förslag om att Försvarets Radioanstalt (FRA) skulle få avlyssna digital trafik över landets gränser. Förslaget skrotades, men togs upp igen av Mikael Odenberg (M) då alliansen tillträdde i regeringsställning. Lagförslaget blev minoritetsbordlagt 2007 men röstades igenom den 18 juni 2008 trots protester. Lagen trädde i kraft den 1 januari 2009. All privat kommunikation som passerar landets gränser, email, telefontrafik osv kommer att passera FRAs superdatorer och bearbetas. Lagen ska bearbetas en omgång till under hösten 2009, men grundförutsättningen är att alla ska avlyssnas (Se Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning nedan). Läs mer på Frapedia.

(Prop. 2008/09:67) Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG: en lagändring som bygger på ett EU-direktiv (2004/48/EG även känt som IPRED, Intellectual Property Rights Enforcements Directive, eller på svenska det civilrättsliga sanktionsdirektivet) med åtgärder mot intrång relaterade till immaterialrätt tex. upphovsrättsintrång. Den mest kontroversiella delen av direktivet som debatten i stort har handlat om är att det ger privata aktörer möjlighet att hämta ut persondata från internetleverantörer för att driva rättegångar mot tex. fildelare, något som endast polisen tidigare har kunnat gjort (och då endast vid brott som kan leda till fängelse till skillnad från tex. fildelning). Enligt ett beslut i EG-domstolen är inget land tvunget att ge privata aktörer de befogenheterna men regeringen valde att göra det i all fall. Lagen har kritiserats för att äventyra rättssäkerheten och vara ett beställningjobb från särintressen. Läs mer på stoppaipred.nu.

(Prop. 2008/09:201) Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning: Detta är resultatet av riksdagens återremiss av signalspaningslagen den 18 juni 2008. Propositionen baserar sig på en alliansöverenskommelse från 25 september 2008. Bland annat ska en specialdomstol förhandspröva spaningsuppdragen. Utformningen av denna funktion har dock kritiserats av flera tunga remissinstanser. Vidare ska FRA endast få bedriva spaning på beställning av regeringen, regeringskansliet och Försvarsmakten. Med anledning av denna inskränkning tillsattes hösten 2008 en utredning som skulle se över polisens behov av signalspaning. Resultatet presenterades sommaren 2009 i SOU 2009:66 (se vidare nedan). Den nya lagen med sina 15 tillägg innebär alltjämt att all gränsöverskridande kommunikation ska kunna överföras till staten. Det har uttryckts farhågor om att denna lag inte står i överensstämmelse med Europakonventionen. En av flera brister är att FRA:s inhämtning och lagring av trafikdata inte närmare regleras. Riksdagen väntas fatta beslut 14 oktober 2009. FRA:s kabelinhämtning kan enligt gällande lag tidigast inledas 1 december 2009. Alltjämt är polisen undantagen som uppdragsgivare. En särskild lag om den polisiära signalspaningen väntas komma 2010. Läs mer på Frapedia.

SOU 2005:38 Hemlig dataavläsning: Polisen ska få bryta sig in i folks hem och installera dold programvara i datorer, som rapporterar varje knapptryckning via internetuppkopplingen, bedrivas mot datorer som tillhör bekanta till den misstänkta personen. Polis och åklagare kommer, utan misstanke om brott alls, ha tillgång till information om varje hemsida som besökts och skickar kopior på hårddisken och alla mail. Enligt Advokatsamfundet tillåter förslaget även att mikrofon och webbkamera på datorn aktiveras och avlyssnas.Denna typ av spioneri kommer få användas vid misstanke om brott med lägre straffvärde än som krävs för telefonavlyssning, och kommer även få bedrivas mot datorer som tillhör bekanta till den misstänkta personen. Polis och åklagare kommer, utan misstanke om brott alls, ha tillgång till information om vem som haft vilket IP-nummer på Internet vid varje tillfälle. Denna information föreslås överföras automatiskt från Internet-leverantörerna till en databas hos polisen. I sitt remissvar påpekar Post & Telestyrelsen att IP-nummer “kan användas för omfattande kartläggningar av individers nyttjande av elektronisk kommunikation”.

SOU 2007:76 Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpning: Bygger på ett EU-direktiv, 2006/24/EC. Tele- och Internetoperatörer måste samla data som det tidigare var strikt förbjudet att lagra och nu istället spara det i ett halvår (direktivet kräver minst ett halvår och upp till 2 år, regeringen ville först att data skulle lagras i 1 år men backade sedan till ett halvår efter kritik). Det gäller personuppgifter på alla som kommunicerar, vem som var sändare och mottagare, start- och sluttid, vilken utrustning som användes. För mobiler skall lagras var man befunnit sig.I maj 2009 publicerades på Wikileaks ett utkast till lagrådsremiss. Justitieminister Beatrice Ask har dock förnekat existensen av detta utkast. Det är för närvarande osäkert om något beslut kommer att fattas före mandatperiodens slut 2010. Detta trots att EU-kommisionen driver en stämning mot Sverige i EG-domstolen då vi har väntat för länge med att införa direktivet. I Tyskland där direktivet trätt i kraft, rapporteras det att kommunikationsvanorna förändrats kraftigt då man vet att allt lagras.

Telekompaketet är samlingsnamnet för uppdateringen av ett antal EU-direktiv angående marknaden för telefoni och internet. Reglerna för konkurrens, konsumentskydd och myndighetstillsyn ska moderniseras. (DNs snabbguide) Det är två aspekter av lagpaketet som skapar kontrovers; dels att det ges möjlighet för särintressen att stänga av fildelare från internet efter så lite som anklagelse för upphovsbrott. Dels att nätneutraliteten hotas så att internet riskeras förvandlas till en kabel-tv-kanal. Läs mer på We rebuild.

IPRED2 är så att säga den straffrättsliga versionen av IPRED-lagen (Prop. 2008/09:67) som redan drivits igenom i Sverige. Bakgrunden till denna utökade version av lagpaket sägs vara att kunna komma åt "professionella kriminella som säljer falska varor" (piratkopierat material). Men Europa har redan lagar mot sådant, vilket gjort att motiveringen bakom lagpaketet inte är helt tydlig. Ipred2 avser expandera polisens möjligheter och lämnar utrymme för att misstänkliggöra legitima konsumenter och affärsidkare. Vilket resulterar i förhindrande av innovation och urholkar medborgerliga rättigheter.

SOU 2009:1 En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen: Även känd som polismetodutredningen. Utredningen handlar i stort om att förändra polisens möjligheter att inhämta information, tex. trafikdata och personuppgifter från internetleverantörer mm. Idag hämtas informationen enligt Lag (2003:389), Lagen om elektronisk kommunikation, som inte kräver någon brottsmisstänkt eller ett domstolsbeslut. Enligt utredningen skulle polisen få använda sig av lagen om hemlig teleavlyssning istället vilket skulle ställa en mängd nya krav på inhämtningen, tex. just att ett domstolsbeslut och en brottsmisstanke skulle krävas. Det är det som titeln på utredningen, "en mer rättssäker inhämtning", syftar på. För att kompensera föreslås en ny lag som ska ge myndigheter möjligheter att inhämta information i underrättelsesyfte. Kritiker har varnat för åsiktsregistrering. Detta skulle då kunna ske ganska fritt utan domstolsbeslut och brottsmisstanke eller begånget brott. Möjligheterna att inhämta information i underrättelsesyfte ökas också, tex. så får SÄPO möjlighet att inhämta information avseende olovlig kårverksamhet. Polisen föreslås få göra mobilmasttömningar i underrättelsesyfte. En mobilmasttömning gör det möjligt att via mobiltelefonmasterna kontrollera vilka som befunnit sig inom ett område vid en viss tidpunkt om de burit mobiltelefoner på sig. Kravet för att inhämta information minskas även. Tidigare behövdes ett brott med fängelse på straffskalan, med förslaget skulle det räcka med böter. Detta gör att polisen skulle kunna inhämta information om tex. fildelare.

SOU 2009:66 Signalspaning för polisiära behov. Utredningen leddes av förre Säpo-chefen Anders Eriksson och tillkom som ett resultat av FRA-överenskommelsen 25 september 2008, där polisen undantogs som uppdragsgivare åt FRA. I utredningen, som också involverat en grupp parlamentariker, argumenterar Eriksson för att FRA bör kunna spana åt såväl Säpo som den öppna polisen. Som exempel på rapporttyper nämns s.k. trafikkartläggningar (sociogram). Eriksson menar också att FRA-spaning i vissa fall bör kunna ske inom ramen för förundersökningar. Likaså bör ibland signalspanad information kunna användas i rättegångar. Samtidigt poängteras att förhandsprövningen måste utföras av en vanlig domstol. Av flera skäl förordar Eriksson att det är just FRA som ska utföra signalspaningen och inte polisen. Utredningen framhåller också att filtreringen borde kunna ske hos operatören och inte hos FRA. Justitieminister Beatrice Ask intog en avvaktande hållning då resultatet presenterades. Samtidigt har Fredrik Reinfeldt poängterat vikten av att Säpo får tillgång till signalspanat material. Många bedömare tror att regeringen enas om ett lagförslag 2010. Kritiker i riksdagen har uttryckt irritation över utredningen och påpekat att Anders Eriksson gått utanför utredningsdirektiven. Förslaget innebär bland annat att polisen ges tillgång till ett nytt tvångsmedel. Det ingick knappast i utredningens uppdrag att föreslå inrättandet av ett sådant, menar kritikerna.

Dir 2008:2008:71 Översyn av lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. En utredning har dragits igång för om huruvida PKU-registret ska vara tillgängligt i brottsbekämpande syften. Registret drogs igång 1975 i forskningssyfte, och innehåller ett register på över 3 miljoner svenskars DNA: Från samhällets sida finns ett intresse av att de brottsbekämpande myndigheterna har tillgång till effektiva medel för att utreda allvarliga brott. Mot detta intresse måste vägas de övriga intressen som ska beaktas i biobankslagen. Med denna utgångspunkt ska utredaren analysera vilka behov de brottsbekämpande myndigheterna har av att kunna ta vävnadsprover från PKU-biobanken i beslag. Rätten att avsäga sitt deltagande i DNA-insamlandet kan också komma att avskaffas.

ACTA (Anti-Counterfeiting Trade Agreement): Ett internationellt handelsavtal som EU-kommissionen med mandat från ministerrådet i hemlighet förhandlar fram. Det är endast känt för att dokument har läckt till allmänheten (se även denna briefing inför ett ACTA-möte). Handelsavtalet avser att slå ner på innehav av piratkopierat material genom starkt integritetskränkande metoder som drabbar alla över hela linjen. Gränskontroller där resenärernas mp3-spelare och datorer undersöks, konfiskering av teknisk utrustning, förbud mot regionsfria dvd-spelare och avstängning av internet-abonnemang som misstänks ha använts för illegal fildelning. Sökfunktioner och länkningar som kan leda till upphovsrättsskyddat material ska förbjudas. Kulturell spridning kommer att straffbeläggas, oavsett om individuella upphovsrättsinnehavare delat med sig av material själva. Avtalet genomförs helt utan insyn eller demokratisk process. Ett tidigt utkast av avtalet har också läckt.

RFID-märkning av brev. Den kommunikation som fortfarande sker på papper planeras av EU att märkas upp med små chip som rapporterar var brevet befinner sig — i syfte att post inte ska slarvas bort på vägen. Vem som sände det, och vem som tog emot det blir bonusinformation i hanteringen.

PNR-avtalet mellan EU och USA: Ett avtal om vilka persondata om flygresenärer som ska sparas gällande resor via EU:s och USA:s gränser. Bland annat har det diskuterats om att spara all data i 10 år och även inkludera känslig information som religiösa och politiska åsikter samt sexuell läggning. Vissa krafter inom EU har även velat ha ett system som gäller för resor inom unionen och för andra transportmetoder än flyg. EG-domstolen har i något skede ogiltigförklarat ett PNR-avtal. Exakt vad som gäller nu är lite oklart så gräv gärna på! Läs mer på statewatch eller HAX:s blogg.

Stockholmsprogrammet är EU:s säkerhetsprogram för de kommande fem åren som ersätter haagprogrammet när det löper ut under Sveriges ordförandeskap. Lite är känt om stockholmsprogrammet eftersom det inte har offentliggjorts ännu men den grupp som planerat inför stockholmsprogrammet, den sk. framtidsgruppen där bland annat Beatrice Ask har ingått, har producerat en rapport som läckt ut på nätet. Rapporten handlar till stor del om övervakning och om hur data genererat från övervakning ska delas mellan myndigheter i hela unionen och på sikt även med USA.

Indect-projektet Ett forskningsprojekt inom EU som bland annat siktar mot att ta fram mjukvara som fungerar som "agenter" på internet. Tanken är att övervaka och processa information från webbsidor, diskussionsforum, filservrar, fildelningsnätverk och till och med personliga datorer. Målet inkluderar att "automatiskt hitta hot och onormalt beteende, eller våld". Man vill även bygga system för att processa och möjliggöra sökningar i stora mängder underrättelsedata. Telegraph - om Indect

Q6/17 är omgärdat av stort hemlighetsmakeri och det är ytterst svårt att hitta ordentlig information. Det som är känt är att amerikanska och kinesiska företrädare arbetar på ett FN-initiativ (CNET) som går ut på att ta fram åtgärder för att spåra kommunikation på internet. Detta skulle kunna ta bort möjligheten att vara anonym på internet. Initialt var detta initiativ tänkt att aktiveras under 2009. Möjlighet till anonymitet har tidigare alltid setts som en förutsättning för en fungerande demokrati.